lördag 6 oktober 2007

Little boxes, little boxes…

När Trainspotting kom ansågs den av vissa som ett glorifierande av droger. Det kändes inte som de hade sett samma film som jag, för det var långt ifrån intrycket jag fick. Men det är möjligt att vi ser olika på misär, smitta, skitighet och död. Vad vet jag.
Men jag kan inte låta bli att undra vad dessa människor skulle ha för åsikt om tv-serien Weeds.

Efter att Nancy Botwins make dör måste hon komma på ett sätt att försörja sig själv och sina två söner Silas och Shane. Hon blir förorten Agrestics nya marijuanalangare.
Nancy får kämpa med att hålla ihop familjen med den allt mer uppmärksamhetssökande Shane och tonårsupproriske Silas, samtidigt som hon försöker bredda sin verksamhet.

Liksom många andra lyckade serier bygger Weeds upp sin charm med hjälp av dess karaktärer samt bra och ibland väldigt humoristisk dialog dem emellan.
Nancy, mittpunkten i den sönderfallande familjen Botwin. Alltid med en latte i hand. Conrad, en cool snubbe och egentligen den mest normale av dem alla, med visioner om att odla det perfekta gräset. Watch the grass grow.

Celia Hodes är bitter, elak och en alldeles ljuvlig bitch: I should've had an abortion (watching a video of her daughter flipping her off).
Tillsammans med sin toffelmake Dean (innan han växer till sig ett par i säsong två) och sin (eventuellt) lesbiska och (definitivt) bitska dotter Isabelle skapar de en aning disfunktionell familjestruktur.

Andy Botwin, en man med underhållande idéer och ack så charmant: It took me years to learn slightly defective chicks are the way to go. I once went out with this girl with a baby arm, insane in the sack, plus when she grabbed my dick with her little hand it looked gigantic.
Doug Wilson är en total slacker som ovanligt nog lever för sitt jobb och (naturligtvis) sitt marijuanaintag: When does CPR become necrophilia?

Det gemensamma för dessa karaktärer är att de alla på sitt vis är sådana totala fuck-ups! Att inte allt har gått helt åt helvete är ofattbart. Jag tänker exempelvis på scenen då Andy och Sanjay befinner sig i huset samtidigt som en polisräd genomförs i samma område. Det var nästan olidligt att sitta i soffan och titta på dem när de försökte göra sig av med bevisen genom att spola ner växterna i toaletten som det naturligtvis blir stopp i samt gömma sig i garderoben (hur nu det skulle hjälpa mot en räd).

DVD-boxar är som små godisbutiker. För är det en bra uppbyggd DVD-box får man mycket mer än bara själva serien eller filmerna.
Extramaterialet på den andra Weeds-boxen inkluderar inte bara out-takes utan också en topp fem-lista över grässorter och en beskrivning för hur man bäst odlar ”tomater” inomhus. Kan ju vara bra att veta.

Den som har byggt upp soundtracket till denna serie måste också få en eloge. Det är alltid en positiv upplevelse när musiktexter passar ihop med handlingen i serien eller filmen. Det lyfter hela sammanhanget, speciellt om det hela ger en humoristisk touch.
I say, bravo!

3 kommentarer:

Hanna sa...

Just den där första Little Boxes-låten hade min kille som ringsignal under en period. Vi hade därmed den på hjärnan i ett år.. Men Weeds är lätt ett utav de bästa teveprogrammen!

Hanna sa...

det är bra att jag såg din kommentar innan jag såg att det var din blogg. DÖH! Hej!

missTv sa...

Hej Hanna! Inte så lätt när du är utspridd på så många olika ställen på det stora-stygga-internätet. Ju.