söndag 8 mars 2009

Veckans låt jag inte fick höra

Wintersleep. Första gången på svensk mark. Första tonen och leendet var där. Jag fick höra Miasmal Smoke & The Yellow Bellied Freaks, Caliber, Search Party, Drunk on Aluminium och Laser Beams. Danse Macabre var en skön avslutning. De hade gärna fått spela flera flera timmar, och med det spelat alla låtar de någonsin gjort, men gick frustrerande av efter prick en timme.
Det är förståeligt att de mest spelar låtar från senaste skivan. Det är den som har distribuerats här, det är den som har tagit dem hit. Så av de elva låtar som de sammanlagt spelade, var nio från den skivan. Väldigt många, men inte många nog egentligen då det innebar att de inte spelade den tionde... som råkar vara min favorit på den skivan. Åh, typiskt.

Så, för att jag inte fick höra den igår (och även för att den gått varm under veckan), så är veckans lilla låt:

Dead Letter & The Infinite Yes av Wintersleep.

I found a letter it read
"Our existence has serious side effects"
Turned on, turned on the television
And it's telling me the world is collapsing
I think it's coming and it comes so fast
I'm hearing whispers of an infinite yes
And I don't know why it is
Our bodies are dead, why you look so sad?

And my therapist said
"We've evolved through a series of accidents"
There's been talk of chemical imbalances
Restless sense of detachment, nausea and or violence

I think it's coming and it comes so fast
I'm hearing whispers of an infinite yes
And I don't know why it is
I feel it coming, I think it's real insignificant
I think I think I think a little too often
That's what my therapist said
We're alone in this wilderness
Left to choke on the pills and to feed on the viruses
I think it's coming and it comes so fast

I think it's coming and it comes so fast
I'm hearing whispers of an infinite yes
Our bodies are dead, why you look so sad
Our bodies are dead, why you look so sad

1 kommentar:

Hanna sa...

Varför är det ALLTID så?
Jag fick förvisso höra min favvo med JEW, live, två gånger på ett år.. Det är möjligtvis det enda som var riktigt bra med 2008..