tisdag 2 december 2008

Der Baader Meinhof Komplex

Jag vet för lite om själva historian för att veta hur korrekt Der Baader Meinhof Komplex är. Men klippen från nyhetssändningar som visas utmed filmen, gör att den känns mer dokumentär och trovärdig.
Studentdemonstrationen som slutar i massmisshandel är väldigt gripande och skapar engagemang för historien. Man blir intresserad och vill veta mer. Tyvärr håller inte den känslan i sig. Jag tror att det kan ha att göra med att filmen håller sig, förutom demonstrationsscenen, väldigt neutral. Man blir inte ledd att heja på någon av sidorna. Det är visserligen bra på ett sätt, men samtidigt känns det som att man mest rör vid ytan istället för att gå ner riktigt på djupet.
Jag kan inte heller låta bli att irritera mig på hur jävla klantiga RAF-medlemmarna är ibland. Något som även fick mig att börja fundera lite på vad de skulle kunnat åstadkomma om de hade tänkt igenom sakerna bättre.

För man har tid att fundera. Der Baader Meinhof Komplex är en lång film. Två och en halv timma är egentligen för långt. Speciellt när det känns som att man fick veta för lite om vissa saker. En del intressanta trådar lämnades öppna. Exempelvis får vi ta del av ideologin i början, men sedan är det nästan som den glöms bort lite mellan attentaten som framförs i typisk actionstil. Och när filmen är över undrar man lite, vad åstadkom de egentligen i slutändan?
Men det är en intressant film som ger en intressant inblick i händelserna kring RAF-attentaten. Dessutom är filmen full av Bubblor, som råkar vara världens sötaste bil.

Der Baader Meinhof Komplex får tre salta popcorn.

2 kommentarer:

Steve sa...

Jag tror att man måste vara ganska galen för att genomföra de där dåden även om man har en politisk agenda som täckmantel. Misstänker att många av de mer exterma personerna och grupperna egentligen inte gör det för sin personliga övertygelse utan helt enkelt för att de är våldsamma och kriminella individer.
Exempelvis de militanta veganerna som sprängde Scan-bilar, idioterna som slog sönder Göteborg eller fotbollshuliganerna.
Man fick ju känslan att Andreas Baader inte var någon renlärig idealist direkt.
Jag tyckte att filmen var riktigt bra och skulle ge den fyra och en halv chiliskålar.

De sa...

Ja, naturligtvis är man nog inte helt normalt funtad om man spränger saker, speciellt inte när civila drabbas. Idealist eller inte. Men det måste ju ligga något bakom, hur snurrig anledningen än är, och det var det som jag kände glömdes bort lite efter ett tag. Eller så försvann anledningen och de bara körde på, vad vet jag. Men trots att det var en kompetent och intressant film med bra skådespelarinsatser, så tyckte jag att det fattades något.

Sedan, när det gäller betyget så är det baserat på hur glad jag känner mig när jag lämnar biosalongen. Efter denna var jag mest fundersam, vilket i och för sig inte är en dålig sak, men jag var även trött. För den kändes till och med längre än två och en halv timme. Du har nog mer tålamod än mig.