Hur många versioner behövs det egentligen av Blade Runner?
Bara en. Den sista.
I jämförelse med 1992 års director’s cut är den nya versionen digitalt restaurerad och förbättrad till både bild, ljud och effekter.
Blade Runner utspelar sig i ett japaninspirerat L.A. 2019 där Deckard (Harrison Ford) ska leta upp och eliminera några replikanter (bland andra Rutger Hauer och Daryl Hannah). Det är det klassiska ”sista jobbet” som naturligtvis blir mer komplicerat än vad det från början verkade.
Ridley Scott är en perfektionist med öga för detaljer. Och det är dessa detaljer som gör hans filmer så speciella. Han är involverad och bryr sig, vilket märks. Både värld och scenografi är genomtänkt.
Mörker, skuggor och regn hjälper inte enbart att dölja brister i effekter eller scenografi, det skapar även stämning och atmosfär. Här skapar det en värld som är levande och trovärdig, med smuts, skrammel och mycket folk på smala gator.
Dvd-boxen är en femdisc-utgåva med 1982 års amerikanska bioversion, 1982 års internationella bioversion, 1992 års director's cut och 2007 års final cut. Förutom detta erbjuds även en arbetskopia samt timmar av extramaterial med intervjuer och bilder från arbetet med filmförberedelserna, hur skådespelarna valdes ut och hur världen kom till. Man får ta del av de små detaljerna som man kanske inte tänker på när man ser filmen. Som varför Deckard inte bär hatt trots att han gör det i manuset. Eller att rollen som Deckard från början var tänkt för Dustin Hoffman eller Peter Falk innan den till slut gavs till Harrison Ford.
Men det mest intressanta extramaterialet visar på de förbättringar som har gjorts för den sista versionen. En av de scener som stört Ridley Scott sedan originalfilmen kom 1982 är den när Zhora springer och faller igenom ett antal glasrutor. Det var ganska tydligt att det inte var Joanna Cassidy utan en stuntkvinna som filmats, både till frisyr och ansiktsdrag. Men då fanns det varken pengar eller teknik att fixa till scenen. Med dagens teknik kunde de matcha Cassidys huvudrörelser, som spelades in på nytt framför en bluescreen, för att sedan klippa in hennes huvud och ersätta stuntkvinnans i den scen som spelades in för ett kvarts sekel sedan. Hur kan man inte bli imponerad av det?
2 kommentarer:
Jag måste ta mig i kragen och se den ultimata versionen. Har hittills bara sett VHS versionen man kunde hyra förr i tiden.
Gört! Jag tror inte att du kommer bli besviken.
Skicka en kommentar