söndag 15 juni 2008

Ack, du sköna bitterhet, du förgyller mitt liv

Gårdagen var trevlig. Jag gillar festivaler, men är inte så förtjust i människor. Speciellt inte människor i stora grupper. Det går inte riktigt ihop, men så är det. Människor är idioter. Det finns undantag, jag vet, jag känner några av dem. Men resten är idioter. Detta kommer speciellt fram i situationer där många människor samlas och ska dela på samma yta.
Jag stod och försökte njuta av ett visserligen influensasjukt men ändock bra Queens of the Stone Age, men det gick inget vidare. Folk (läs: idioter) gick hela tiden in i mig och ställde sig i vägen. Men så lyste en stjärna upp scenen. Josh Homme blev sned på säkerhetsvakterna som försökte hindra folk att crowdsurfa. Kommer inte ordagrant ihåg hur det bittra talet gick, men det involverade: We’re not at your fucking grandmas house. If we can play with the flu, you can let these kids party. Sedan vände han sig till publiken: And stop throwing shit at me or I’ll butt fuck you in front of your friends. If you don’t believe me, just ask Norway.
Efter det kändes allt plötsligt bättre. I do love the smell of bitterness in the evening. Bäst var Make It Wit Chu, Go With the Flow, No One Knows, Little Sister och bitterheten, naturligtvis. Och Steve, Josh säger hej.

Foo Fighters hade mer energi och levererade en lite mer än en och en halv timmes spelning. Dave lyckades prata sig till lite extra tid men verkade besviken på att de inte fick spela sina vanliga två och en halv timme.
Under den första låten var det så många som åtta personer på scenen. Ljudtillskott som cello, fiol och orgel höjde verkligen upplevelsen av deras låtar. Men det kunde ha utnyttjats ännu mer. Efter första låten försvann de flesta av de övriga under nästan en timme för att komma tillbaka igen först sista halvtimmen.
Bäst var My Hero (speciellt pianotillskottet), Monkey Wrench och Everlong. Foo Fighters är ett roligt liveband, men Queens of the Stone Age har nog fler starka låtar.

Idag känns det dock som att någon hällt cement i mitt huvud. Jag behöver sömn.

4 kommentarer:

Steve Eriksson sa...

Låter som en riktigt lyckad kväll. Jag har oftast inte så mycket problem med folk som står ivägen eftersom jag är tre meter lång men jag kan förstå frustrationen när det dyker upp en fet melonformad skalle framför bandet man betalat dyrt för att se.
Lite sodomi utfört på idioter som kastar saker skulle väl varit trevligt? :-D

missTv sa...

Måste vara bra att vara tre meter lång ibland. Tre meter bred är inte lika roligt...

Det blev nog inte så mycket sodomi, men den norske kastaren fick nog så han teg ändå...
http://www.youtube.com/watch?v=FCsmRFfsX0o

Hanna Eat World sa...

Jag är förmodligen nästan lika avis på dig som du är på mig.. Mina grannar tyckte dock att det var lite mycket trumsolon för Foo Fighters, och sånt är ju sällan roligt/intressant att titta/lyssna på för mycket/länge.

Kul att det blev lyckat ändå, men du skulle fan ändå varit med på Hultan.. Det hade varit så mycket roligare och vi hade kunnat dricka ikapp (eftersom jag i slutändan inte hade någon att dricka med så jag slutade dricka själv)..

missTv sa...

Nej, trumsolon är inte min kopp av te heller. Det blir snabbt tråkigt. Förträngde nog det när jag skrev *ler*

Vi får dricka ikapp någon annan gång!