Puny human

Den nya Hulken var sevärt underhållande. Edward Norton passade bra som Bruce Banner och Tim Roth var också bra. Jag har saknat honom. Filmen var full av väl fungerande actionscener som oftast höll sig från tv-spelssyndromet. Då och då dök även sådan där charmig humor som jag gillar upp, bland annat i form av Mr. Blue (söta Tim Blake Nelson) och ett tala-på-ett-annat-språk-problem som resulterade i att ett av de klassiska Hulk-citaten blev lite fel. Men roligt.
Trots detta så kom jag inte ut från biosalongen med den där känslan av lätta fötter och pirr i magen, som jag brukar när jag sett en bra film. Som efter att jag sett Iron Man och kände mig glad och uppspelt flera dagar efteråt. Gillar att må så, det hör till ovanligheterna.
Men jag anar vad det var som sänkte min känsla lite. Slutet. För mig är slutet viktigt för hur jag ser på hela filmen. Jag ska inte säga hur det slutade, men näst sista scenen var riktigt schysst och om filmen slutat där så hade jag nog varit mer positiv nu. Den scen som nu var sist hade mycket hellre kunnat komma efter eftertexterna. Hade fungerat bättre så och även varit som en liten extra bonus för oss som sitter kvar.
Hursomhelst får The Incredible Hulk tre popcorn av fem.