söndag 10 februari 2008

Är han engelsman, månntro?

Jag kan meddela att jag inte är en happy camper just nu. Curekonserten var riktigt illa. De spelade ingen av de låtar som jag ville höra, ljudet var riktigt dåligt och Robert Smith kunde inte hålla ton för fem öre. Det var den sämsta jävla spelning jag någonsin har varit på, och jag såg ändå några minuter av Hole på Hultsfredsfestivalen -99.

Och nu för er som inte heter Steve:

Jag har kramp i äppelkinderna. Och varför då? frågade hon som om hon förväntade sig att någon annan skulle svara. Jo, för att hon har haft ett stort leende på läpparna under en längre tid, närmare bestämt i tre timmar. Tre timmar! Jag har aldrig varit på en konsert som varat i tre timmar! Och inte blev det tråkigt heller.

Ljudet var riktigt bra och The Cure kändes i toppform (men vad vet jag, jag har ju aldrig sett dem förut) och praktiskt taget sprutade ut låt efter låt. Klassiker som Why Can’t I be You?, Pictures of You, If Only Tonight We Could Sleep, Lullaby, Boys Don’t Cry och Just Like Heaven omfamnade publiken som ett varmt täcke. Folk på läktarna stod upp och dansade och sjöng med. Helt underbart.
Om jag bara får säga EN favorit blir det nog If Only Tonight We Could Sleep, som var otroligt stämningsfull och bra… mumma!
The Cure är mjuka, varma, sköna och alldeles, alldeles… underbara! Robert Smith var sig lik. Så charmig. Och ja, en gång i tiden ville jag ha samma frisyr, men jag kom över det… Fast efter ikväll är allt några av skolflickekänslorna tillbaka.

Jag har inte följt hela deras karriär och det var ett flertal låtar som jag inte ens hört tidigare, men det gör ingenting för deras låtar har en förmåga att fånga och få en att le ändå.
Jag är så otroligt glad att jag gick och såg dem! Jag fick inte ens höra Burn eller Fascination Street, men just nu spelar det faktiskt ingen roll. Jag är på så jävla bra humör!

Men, det är en dag imorgon också… så ta av mig den katolska skoluniformen och låt oss gå till sängs!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag har inte heller sett dom förut och harinte heller följt dom från början av deras karriär. Det var magiskt igår! Kände inte igen alla låtar och en del var inte bra men det gjorde ingenting! Jag pallade dock inte att vara kvar till slutet, vi gick efter två timmar. Jag har ju koncentrationssvårigheter så en och en halv timme brukar räcka, tyvärr. Men jag är riktigt glad och nöjd ändå :) Det första stycket, är det från en recension?

De sa...

Haha! Nej, det första stycket var till Steve som inte kunde gå. Han ville bara höra dåliga recensioner *ler*
Ja, det var verkligen magiskt igår! Jag är hur nöjd som helst!

Hanna sa...

Jag kände mig också rätt nöjd i början av ditt inlägg. Synd att det inte var sant, så jag slapp känna att jag missade..
Men hej, jag fick Jim, så jag kan bjussa på lite Robert!
Kul (jag skrev kuk först, hej Freud) att ni hade en trevlig afton!!