måndag 21 juli 2008

Some labels are best left in the closet...

Vad kan jag säga om en film som jag nästan ögonblickligen glömde bort? Inte mycket.

Problemet med att göra en film av en tv-serie är att formen följer med. Sex and the City fungerar rätt bra som serie då avsnitten är korta. Det händer något i varje avsnitt och sedan finns det en längre handling som utspelar sig utmed flera avsnitt eller till och med en hel säsong. Den formen fungerar för en tv-serie, men blir lite krystat i en film.
Det handlar om fyra karaktärer och naturligtvis måste något hända alla fyra. Och det måste vara omvälvande saker såsom graviditet, otrohet och bli lämnad vid altaret. Men när detta måste få plats i en film, som dessutom innehåller andra saker runt omkring, blir det rätt ytligt. De olika delarna känns nästan desperata och karaktärerna är urvattnade.
Det som räddade filmen från att bli en total miss var en del roliga scener och repliker. Men de var få och utspridda. Denna film gav viss underhållning för stunden, men glömdes bort innan popcornen var slut.
Sex and the City får två och ett halvt popcorn. Sällskapet får dock fem.

Ikväll hoppas jag på bättre biolycka i och med Hancock. Filmen är bara en och en halv timme, vilket är kort nu för tiden. Risken att trailern visade på det enda som är bra i hela filmen, är alltså stor. Men jag hoppas, hoppas...

2 kommentarer:

maffiamickis sa...

alla jag hört om innan som sett Sex & The City-filmen har bara haft bra att säga, skönt med en annan åsikt. har inte sett den själv än, är nog inget jag orkar se på bio, men klart man måste se den så småningom.

hoppas på att du uppdaterar om hur Hancock funkade!

Johanna sa...

Jag älskade filmen! Det var länge sen jag såg en så härlig chick-flick :) jag gillade att filmen var som en fortsättning på serien. Men jag tycker inte att filmen skulle funka fristående, man måste ha sett serien sen innan.

Jag väntar oxå på inlägg om Hancock! :)