Jag behöver en plan. En plan för att få ordning på mitt liv. Jobb. Trygghet. Självkänsla.
"Man behöver väl ingen plan", säger personen närmast mig. Och luften går liksom ur mig. Så nu sitter jag och tittar på en liten mjukishamster som springer runt runt i sitt röda plasthjul. Han verkar vara rätt nöjd med det. En ofantligt oanvändbar leksak egentligen. Ett litet leende kanske, sedan tänker jag mest: varför föddes jag inte som en tyghamster?
Men varför tänka på hamstrar när jag kan tänka på tigrar! Imorgon ska jag iväg och besöka Tigger. På Kolmården. Det är min plan nu. Och ja, jag är fem år och jävligt nöjd med det. Lau.
