Glad påsk

Så fort det börjar bli vår så blir jag förkyld. Jag blev inte det för några veckor sedan när det var sol och kändes som vår, så jag borde väl ha fattat att snön skulle återkomma. Men denna gång känns huvudet dubbelt så stort och snuvan/täpptheten är på plats.

Så planerna för påsken har fått ändra lite på sig. Det blev ingen filmdag med paret Bergman och det blev ingen Come Sleep. Tråkigt. Men jag roar mig så gott jag kan. Och med Lego Batman är det rätt enkelt faktiskt. Jag har aldrig varit ett fan av Robin-karaktären, men i detta formatet funkar det. Kanske för att han inte har någon dialog... Hursom går det inte att undvika att dra på smilbanden. Men så är jag ju som tidigare utpekats fem år också.

Förövrgt fick jag en present förra veckan. Thåströms: TXTR. Så fint på 10-årsdagen. Något mer att förlora sig i för att komma undan när verkligheten är som tristast.

I den falska verkligheten
där ingenting stämmer alls
I den falska verkligheten
som inte finns nånstans...

Ebba Grön – Tyst för fan (1978)

Vad är det som händer?

Det känns ofattbart på något vis. Som att jag drömmer. Men detta år verkar bli helt fantastiskt musik- och underhållningsvis. Jag har redan sett Wintersleep. Tiger Lou och Wovenhand väntar. Faith No More har återförenats (och kommer förhoppningsvis inte splittras igen innan jag sett dem). Depeche Mode, Thåström, I Are Droid på Arvikafestivalen. Nick Cave & the Bad Seeds kommer till WTAI.

Och vad var nyheten idag? Dylan Moran kommer hit den 1 juni och Nine Inch Fucking Nails kommer till Arvikafestivalen. Vad är det som händer???

Man ska dock aldrig frågasätta en fördel och jag ifrågasätter ingenting. Jag njuter. För fulla drag. 2008 var i största allmänhet ett skitår. 2009 verkar onekligen kunna gå till historien som ett mycket positivt och underhållande år. Nu måste jag bara hitta ett jobb som låter mig åka på festival...