House fortsätter att sprida värme. Och jag spinner som en tillfredsställd katt i hans sällskap. Gårdagens avsnitt hade två skilda handlingar som spanns samman på ett lyckat sätt, det var intressant, spännande och humoristiskt.
Speciellt en liten scen stod ut för mig. Jag har inget emot barn, det finns barn som är ofantligt charmiga. Det finns bara vissa aspekter med barn som jag är allergisk mot. Min specifika humor är inte personligt riktad mot er med barn. Men hur ska jag kunna låta bli att skratta när House säger detta till modern med det högljutt tjatiga barnet:
Give her 20 mg of anti histamines. It could save her life. ‘Cause if she doesn't shut up, I'll kill her.
Jag skrattade högt. Och länge. Så typiskt House. Och så typiskt min humor.
Önskar bara att effekten kunde hålla i sig. Det är upplyftande att se något bra och att få skratta är befriande. Men snart sluter verkligheten sina allvarliga fingrar runt min hals igen. Jag önskar att jag inte brydde mig. Men det gör jag.
Jag är så trött.
1 kommentar:
Haha! precis min humor också!
Skicka en kommentar