Varning för långt och rabblande inlägg. Jag skyller på Hanna.
För 20 år sedan var jag åtta år och gick i tvåan på en pytteliten skola i ett pyttelitet samhälle i Värmland. Jag tyckte det var roligt att gå i skolan och att lära mig nya saker. Jag älskade att läsa. Var livrädd för sexorna och hade respekt för lärarna. Det var dock under denna tid som mitt ogillande för mitt namn grundandes, då lärarvikarierna (som vi hade i massor) aldrig kunde uttala mitt namn utan alltid sade den manliga varianten istället. Något som var mycket roande för mina klasskamrater (barn är onda). Jag ville heta Linda eller något annat vanligt.
Annars lekte jag med Annette och Jenny och hade roligt. Förutom när jag blev jagad av min bror, som hade ett litet armborst som han använde för att skjuta pennor på mig. Ville ha ett husdjur då "alla" mina vänner hade det, men fick aldrig något.
Tittade mer än gärna på film. Hade drömmar om att bli arkitekt. Var blond och blåögd, på mer än ett sätt.
År 1988 kom bland annat Det Stora Blå av Luc Besson och Dangerous Liaisons av Stephen Frears.
För 15 år sedan var jag 13 år och gick alltså i sjuan. Ny skola, nya rutiner, nya människor och en mycket osäker mig. Tyckte att bild, svenska och hemkunskap var roligt. Övriga skolan var inte längre så skoj och jag ogillade vår klassföreståndare.
Åkte skolbuss med busschaufförer som antagligen inte längre fick köra den vanliga bussen med människor som hade ett värde, i bussar som alla lät som de skulle ramla ihop när som helst.
Bildade de tre musketörerna med Jenny och Anja. Madde fick vara med på ett hörn som D'Artagnan. Skrev roliga (tyckte vi i alla fall) små texter och dialoger med Anja. Gillade Uppdrag mord, att titta på film och började luta åt att bli kock.
År 1993 kom bland annat Tim Burtons Nightmare Before Christmas och True Romance av Tony Scott.
För 10 år sedan var jag 18 år och gick tredje året på gymnasiet. Jag hade valt Hotell & Restaurang men upptäckte (lagom efter att jag skalat 100 kg potatis) att det inte var för mig och valde inriktning hotell. Visste nog dock att det inte heller var för mig. Gäster (läs: idioter) har inte alltid rätt i min värld.
Bodde på elevhem i Hällefors. Hade vissa problem hemma, vilket gjorde att jag helst var på elevhemmet eller hos min vän Ida. Gillade inte skolan speciellt mycket, inte heller vår klassföreståndare. Hon sade vid ett tillfälle att man kunde använda mig för att skrämma små barn. Vid ett annat tillfälle fick jag henne att gråta (good times). Festade varje torsdag med komvux-grabbarna och led på min praktikplats på Grythyttans Gästgiveri. Lyssnade på Tool, Rammstein och Pantera och badade mycket i mitt söta sittbadkar. Vid detta laget var jag både rödhårig och tatuerad.
På sommaren träffade jag min andra pojkvän (kommer aldrig mer nämnas vid namn), det förhållandet tog slut efter en månad, på grund av att han fick mig att må sämre än vad jag gjorde innan jag träffade honom. Sov i en vattenpöl i ett tält på Arvikafestivalen. Lyckades förstöra öronen på en spelning och hör sedan dess ett konstant oljud.
På hösten läste jag på komvux för att få högskolekompetens (H&R gav inte det på den tiden). Gillade fortfarande att titta på film och tv-serier (kanske borde ha fattat läget tidigare).
År 1998 kom bland annat The Big Lebowski av bröderna Coen, Dark City av Alex Proyas och Fallen av Gregory Hoblit. Fantastiskt jävla bra filmår förövrigt.
För 5 år sedan var jag 23 år och hade flyttat till Kallhäll i Järfälla med min pojkvän Martin. Där bodde vi i en lägenhet tillsammans med ett antal av hans jobbarkompisar. Det var roligt att spela kort med Jakob, men annars var det inte värst skoj att dela lägenhet med andra. Billigt dock, vilket var bra då jag studerade.
Gick på Väsby konstskola med naiva konstnärsdrömmar, dåligt eller inget studiemedel alls och extrajobb som var rena döden (jag hoppar hellre från balkongen än jobbar med telemarketing igen). Hade ingen egentlig aning om vad jag skulle göra med mitt liv. Saknade mina vänner och tröståt. Film, konst och musik var mitt liv. Hade vitlökskvällar och tittade på Millennium.
År 2003 kom bland annat Kopps av Josef Fares och Big Fish av Tim Burton.
6 kommentarer:
varningen i början, den behövs inte.
det här inlägget är super!
Åh, tack. Det var snällt skrivet!
JUST DET! Hannas utmaningar är bäst!
höhö
Fint inlägg och intressant att läsa mer om dig, för jag vet ju egentligen inte så mycket mer än att du gillar teve, film, musik, choklad och Martin.
:)
Nej, nej, ordningen är Choklad, Film, Tv, Musik och sedan Martin.
HAHA! Stackars Martin..
Jag är fullt medveten om att det är så. Ingen idé att ge sig in i en strid man inte kan vinna. Speciellt mot choklad....
Skicka en kommentar