Jag tittade aldrig klart på säsong ett av Heroes när det gick på tv. Det berodde inte på att serien inte var bra, utan för att så gott som alla avsnitt slutade med to be continued... Tre små ord som är frustrerande nog att slänga ut tv:n från balkongen för. Heroes är gjord för att ses på dvd, flera avsnitt i följd.
Jag har nu tittat klart på säsong ett och trots vissa tveksamheter i sista avsnittet så är det en riktigt bra serie. Hjältar med superkrafter som försöker rädda världen samtidigt som de slåss mot superskurken. Och ja, skurken Sylar, är coolast. Men så är det väl alltid. Hjältar går från Stålmannen, som är så genomgod att jag nästan somnar bara jag tänker på honom, till Batman som inte drar sig för att skada några för att rädda andra. Ju längre bort från Stålmannen hjältetypen kommer desto intressantare blir han/hon. Lite mörker bakom fasaden ger alltid en extra dimension.
Heroes har drag från både det ena och det andra. Karaktärer som kan gå genom väggar, bli osynliga eller flippa bilar enbart med en handrörelse har man sett förut. Det finns en hel del liknelser med X-Men, både när det gäller superkrafter och vanliga människors rädsla inför dessa. Men författarna och regissörerna av Heroes lyckas ändå göra det intressant. Jag hoppas att det fortsätter så även i säsong två och sedan tre, som kommer på dvd i oktober.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar